Har länge tänkt på det här, men det finns alltid hinder till att komma fram till ett riktigt bra svar.. Vad vill jag egentligen!? Vill jag verkligen gå kvar i den klass jag går i, den skolan jag befinner mig i just nu? trivs jag, har jag bra vänner.. vill jag bo kvar i stockholm? vill jag ha den här kroppen, massa saker, från stora till små.. Men finner jag något svar? Nej.. Hade jag bara chansen skulle jag lämna allting, stockholm, Sverige. Förutom min familj, jenny och katta då.. Dom skulle jag inte kunna lämna, för dom ger mitt liv en mening. Men annars då, bara börja om mitt liv på helt nytt. Glömma allt skitsnack, glömma all sannhet. Bara glömma allt det förflutna. Kunna göra nånting utan att nån runt mig hatar, men då kommer frågan. Vågar jag bara verkligen ta det steget chansen?

Jag behöver liksom komma bort, träffa nya vänner, skaffa nytt av allting som går att skaffa. Vill se världen, vill se allting som går att se. Det finns ju så mycke jag har gjort som 15 åring, men det finns ju även så himla mycket jag har missat.. Här i tyresö tänker jag inte befinna mig om 3 år, då ska jag bara långt borta med dom jag älskar. Man lever bara en gång, jag tänker följa mina drömmar och lyssna efter mitt hjärta. Jag menar vad du än gör kommer det alltid finnas någon bitterifitta som säger att det inte går, det är omöjligt, det kommer alltid finnas någon som försöker stoppa dig oavsett vad du gör eller vad du ger det in på.. Men bara jag vill, och brinner för det vet jag att jag kommer klara det oavsett hinder.

''ta chansen för du vet aldrig hur perfekt den kan vara'' antingen kan det bli det bästa som hänt i ditt liv, alltså förändra exakt allting eller så kan det vara det sämsta som hänt dig. Det finns ingenting jag har varit mer rädd för än att våga ta vissa chanser, som att fråga den där snygga killen nånting, våga sjunga inför den där stora publiken.. Men man kan aldrig veta vad chansen gör med ditt liv förens du vågat ta chansen att våga göra det! Tänk om du tar chansen så förstör den allting, men tänk också om du tar chansen så förändrar den allting. Hur perfekt skulle inte det vara?? Skit i alla som snackar skit, alla som kollar snett på stan håll bara huvudet högt och visa att du är ett snepp högre än dom. Du är helt klart bättre än dom snorungarna som tror dom är nånting, men tänk när dom spenderar sitt liv sen på plattan eller på nån parkbänk nånstans åt helvete.. Du kämpade dit dom aldrig kunde komma.

Sen en sak min mormor alltid har sagt till mig, följ alltid ditt hjärta, oavsett vad strunta i vad andra gör, säger, tänker eller gör ta alltid dig själv i första hand. Man ska aldrig göra nånting man inte vill.. Om jag inte är redo att lämna all skit bakom mig är det klart jag inte gör det, men är jag redo då är det klart som fan att jag gör det. Oavsett vad alla mina vänner säger, för jag ska alltid följa mitt hjärta eftersom det är nog det som skulle kännas bäst för mig. Jag har gjort mycke i mitt liv somsagt, träffat folk jag inte vill träffat, umgåtts med fel folk.. Men jag har lärt mig av mina misstag. Vill jag flytta utomlands gör jag det, vill jag bli sångare då blir jag det. Lättare än så blir det inte.